torsdag 19 maj 2011

Let it be. Or what happens when you don't.

Igår kväll när jag satt i soffan och pillade navelludd fick jag för mig att peta bort det som stört mig nu i några dagar. Inte i naveln då, men bakom mina framtänder. Jag trodde att det var en kärna av nåt slag som kilat fast mellan mina tänder eftersom det varit något vasst där de senaste dagarna. Jag har dock inte kunnat se nåt och inte heller tänkt så mycket på det. Så borde jag ha fortsatt. Nåväl, man ska ju alltid peta där man inte borde peta och sagt och gjort. En liten flisa petade jag nu loss. Ingen kärna utan en tandflisa. Det är i alla fall min lekmannamässiga åsikt. Detta har resulterat i ett litet hål/grop bakom mina framtänder. Det gör inte ont, men det kan väl inte vara jättesuperbra?
Eller?

5 kommentarer:

linda sa...

Nja, kanske inte så bra. Jag gjorde en liknande grej för ett tag sen och tandläkaren ville nog fixa det...och sen ta ut min visdomstand som en bonus...

Nyckelpigan sa...

Det var liksom det jag anade. Men det är så attans dyrt här. Kanske jag kan dra ut det tills jag kommer till moderlandet. Vad gjorde tandläkaren?

linda sa...

Tandläkaren gjorde det som tandläkare gör. Inte vet jag riktigt, borrade och fixade som det skulle ha varit ett hål. Sen en fet räkning på det. Fast för mej var det en av tänderna längre bak...

linda sa...

Fast det tog ju typ en månad innan jag fick tid till tandläkaren och det verkade inte anses akut när det inte gjorde ont...

Nyckelpigan sa...

Tack. Tror att jag avvaktar lite och ser. Kanske det går över av sig självt?