Fraaance.

I söndags vågade vi oss äntligen över den franska gränsen. Vi var så illa tvungna egentligen. Vi var nämligen bjudna till min ex-kollega på söndagslunch. Hon bor i Colmar tillsammans med sin 4-årige son. Colmar visade sig vara en underbart vacker stad. Här kunde jag ladda upp en massa bilder, men ni får tro mig istället. S. bjöd på god mat och efter lunchen lekte vi turister och åkte med häst och vagn genom staden. Det visade sig vara ett väldigt smart sätt att se mycket av staden på kort tid. Men det var så varmt. Du milde vad jag svettades. Och tydligen drack jag alldeles för lite för när vi kom hem på kvällen slocknade jag genast på soffan. Dagen efter kändes dessutom som en rejäl dagen efter. Helt oförtjänt kan jag tillägga. Trevligt var det dock att se lite av den franska sidan också. Det är ju så nära. Som jag brukar tjata om.