Ska bara gå in dem...

...så är de perfekta.
Skor med snören.

Perfekt minus en

När jag kom hem nu ikväll stod ett balkongbord utanför ytterdörren. Äntligen*. Nu är det dags för frukost, lunch och middag ute på balkongen. Kanske även ett och annat vinglas. Det som stör lite är att det är något som blommar just nu som luktar...ja, det luktar kattpiss.
Det är tur att man har något att klaga på. Det är ju så jobbigt när allt är perfekt.


*vi väntade alltså på ett bord som hyresvärden lovat oss. Det dyker inte upp bord bara hur som helst. Inte ens här.

Let it be. Or what happens when you don't.

Igår kväll när jag satt i soffan och pillade navelludd fick jag för mig att peta bort det som stört mig nu i några dagar. Inte i naveln då, men bakom mina framtänder. Jag trodde att det var en kärna av nåt slag som kilat fast mellan mina tänder eftersom det varit något vasst där de senaste dagarna. Jag har dock inte kunnat se nåt och inte heller tänkt så mycket på det. Så borde jag ha fortsatt. Nåväl, man ska ju alltid peta där man inte borde peta och sagt och gjort. En liten flisa petade jag nu loss. Ingen kärna utan en tandflisa. Det är i alla fall min lekmannamässiga åsikt. Detta har resulterat i ett litet hål/grop bakom mina framtänder. Det gör inte ont, men det kan väl inte vara jättesuperbra?
Eller?

Saker igen

Eftersom det är lättare att ta bilder av saker än av
främlingar fortsätter vi med
fyndkavalkaden.
Turen har denna gång kommit till halsband.


Nästa bild är ett bevis på återvinning i det här landet.
Om det är något man inte längre vill ha
men tror
att någon annan kanske vill ha det.
Kan man sätta ut det på gatan med en liten lapp.
Gratis. Zum Mitnehmen.
Den här fina plåtlådan hittade jag för inte så längesen.

Här förvaras nu stora halsband och annat löst plock.

På tal om återvinning.
För någon dag sen ringde N. på väg hem från jobbet.
Han befann sig en gata eller två hemifrån.
Och nu hade han hittat ett litet bord med hjul som skulle passa perfekt i vårt kök.
Tyvärr kom det en tant och rullade iväg med det framför hans näsa.
Så det gäller att vara på rätt plats, vid rätt tidpunkt och vara attans snabb.
Är man det kan man fynda på gatorna häromkring.



Tänk att människor gör så. Ger bort saker. Underbart.
Och tänk att de där sakerna får vara i fred.
På gatan.
Vill man inte ha det lämnar man det till nästa.
Utan att förstöra det först.
Ännu mera underbart.

Fynd

På begäran tar vi en liten titt på några av de fynd som jag samlat på mig under året.

En omlottsklänning i mystiskt ros-afrikanskt mönster.

Ett wild card. Inte helt övertygad ännu.

Fyra kjolar. Blommor x 2, grönt & prickigt.

Storhetsvansinne

Nu tänker jag göra som alla stora bloggare gör.
Fråga mina läsare (alla två...): Vad vill ni läsa om?
Vill ni ha bilder på alla spårvagnslinjer?
Eller kanske ni vill ha flera molnbilder?
Är det någon som saknar ett dagens ord?
Sägsägsäg.
Tack.

Kaffetåren den bästa är

I lördags fungerade jag som chef över kaffekokning. Inte hemma då, där är jag chef så ofta att det inte är värt att nämna. Nej, i lördags hjälpte jag till på en loppmarknad som Centrepoint ordnade. Jag hade lovat hjälpa till med "refreshments" och tack och lov hamnade jag i köket. Alternativet var att sälja kaffet. Lite för mycket kakförsäljning från högstadiet för att jag skulle njutit av det. Istället hade jag jättetrevligt i köket och lärde känna en äkta schweizare till på köpet. Dessutom hann jag ta en runda bland försäljarna också och köpte ett silverarmband.