What are they good for?

På tal om saker riktade mot barn. En av de största matkedjorna i landet har i snart en månads tid haft en Nanomania-kampanj. Vid varje köp över 20 franc får man en liten nano tillsammans med ett klistermärke. När vi fick vår första visste vi inte riktigt vad den hade för syfte. Egentligen vet vi det inte ännu heller. Det finns tydligen 48 olika nanofigurer och så kan man köpa en rutschbana eller något sånt liknande åt dem. Om man kastar dem t.ex. på mattan, studsar de lite godtyckligt men that's it. Tydligen delar dessa små nanon nationen. Barnen älskar dem och vill ju förstås ha alla medan en del vuxna är upprörda över kampanjen som riktar sig mot barn. Inte att förglömma heller att figurerna ser ut som stora karameller och jag kan tänka mig att de lätt slinker in i munnen på ett litet barn.
Hur som helst, kampanjen tar snart slut och så här långt har vi kommit. Och längre tror jag det inte blir heller.

Fråga doktorn

Om man har ont mellan ögonen och uppåt mot pannan, speciellt när man böjer sig ner eller trycker lite lätt på pannan, är det bihålorna som spökar då?

Arbetsbord. Köksbord. Avställningsyta.

Jag går genom alla bilder jag laddat in på datorn sen vi kom hit till Basel. Bland alla godbitar hittade jag denna. Ni har ju bett om bilder från lägenheten så varsågoda! Bättre blir det inte. Jag hade säkert en tanke bakom denna bild också men den tanken är långt borta vid det här laget.

Lite smånöjd

var jag när jag kom på den utmärkta idén att knyta ihop två korta scarfar för att få en lång. Nedan är även de två ihopknutna för att göra en tubhalsduk.



Modebloggen levererar igen. Ha.

PP

Under min studietid åt jag ofta pasta med pesto. Inte så ofta längre. Men vissa dagar får jag ett sug efter det och ikväll slog jag till. Lite annorlunda är det dock nu. Istället för den billigaste burken med pesto köpte jag en relativt dyr en från den dyraste matavdelningen i staden. Liten, exklusiv och makalöst god.
Men ditt kalciumbehov då, undrar ni? Ingen fara på taket. Har en liter glass i frysen som väntar på mig.

Jubileum

Egentligen borde jag skrivit detta inlägg i måndags, men det blev inte så. Vi tar det idag istället.
21 februari 2002. Engelska ämnesföreningen ordnar sin traditionella Valentine's-sitz. Man bjuder bl.a. in ämnesföreningen i fysik. Mestadels för att just den föreningen har många manliga medlemmar. I något skede skämtade L. och jag om dessa fysiker. Tji fick jag. Just den här kvällen dök en liten fysiker upp och började prata med mig. Sen skulle vi vidare, "klicken" alltså. "Jag vill komma med" sa fysikern då. Och det gjorde han. Väl framme vid nästa ställe pratade vi mera. Jag lovade låna ut mina Harry Potter-böcker. Vi bytte telefonnummer och på den vägen är det. Humanisten och fysikern.
Och javisst, det är jag som köpte blommorna.
Och nej, han har ännu inte läst böckerna. Han väntar på filmerna säger han.

Fasnacht

Idag kom jag mig äntligen för att köpa en Fasnacht-pins*. Det blev den billigaste varianten, men den var fin ändå. Så nu är jag redo att fira Fasnacht. Bring it on.

*enligt källor ska man bära en pins under Fasnacht för att undvika att bli dränkt i konfetti. Tydligen siktar de speciellt på dem som inte har en pins på sina jackor.